Balanslikviditet – så räknar du och tolkar värdet

Balanslikviditet (engelska: current ratio) mäter kortsiktig betalningsförmåga på ungefär ett års sikt. Nyckeltalet svarar på en enda fråga: hur många gånger täcker allt som rimligen blir pengar inom ett år de skulder som ska betalas inom ett år?

I täljaren ligger omsättningstillgångarna: likvida medel på kassa och bank, kundfordringar, kortfristiga placeringar samt varulager och pågående arbeten. I nämnaren ligger de kortfristiga skulderna: leverantörsskulder, moms- och skatteskulder, upplupna löner och sociala avgifter samt den del av banklånet som förfaller inom tolv månader.

Siffrorna hämtar du direkt ur balansräkningen. Balanslikviditet är ett rent analysnyckeltal — det finns ingen blankett till Skatteverket där du fyller i det. Grunduppgifterna kommer från årsredovisningen som upprättas enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens regelverk K2 (BFNAR 2016:10) eller K3 (BFNAR 2012:1) och lämnas till Bolagsverket.

Formeln är enkel:

Balanslikviditet = omsättningstillgångar / kortfristiga skulder

Vill du ha det i procent multiplicerar du med 100. Ett värde på 2,0 är alltså samma sak som 200 %.

Exempel: Ett handelsföretag stämmer av vid kvartalsslut och har följande poster.

• Kassa och bank: 100 000 kr
• Kundfordringar: 150 000 kr
• Varulager: 250 000 kr
• Summa omsättningstillgångar: 500 000 kr

Och på skuldsidan:

• Leverantörsskulder: 150 000 kr
• Skatteskulder och upplupna kostnader: 100 000 kr
• Summa kortfristiga skulder: 250 000 kr

500 000 / 250 000 = 2,0, alltså 200 %. Företaget har två kronor i omsättningstillgångar för varje krona i kortfristiga skulder.

Men lägg märke till en sak i exemplet: av de 500 000 kronorna är 250 000 varulager. Halva styrkan i nyckeltalet ligger i varor som ännu inte är sålda.

100 % (1,0) är absolut miniminivå. Där motsvarar omsättningstillgångarna exakt de kortfristiga skulderna. Hamnar du under 100 % riskerar bolaget akut likviditetsbrist om du inte får in långfristig finansiering eller kapitaltillskott.

150–200 % (1,5–2,0) brukar räknas som god och stabil nivå för företag som har lager och producerar eller säljer varor.

Och nej — högre är inte alltid bättre. Ett värde över 300–400 % kan tvärtom vara ett tecken på ineffektivitet: ett för stort eller svårsålt (inkurant) lager, eller kapital som ligger outnyttjat i stället för att investeras eller delas ut.

Ett riktvärde är inget betyg. Trenden säger mer än nivån: räkna nyckeltalet varje månad i samband med bokföringsavstämningen, så ser du en försämring innan den blir ett problem.

Skillnaden är en enda post: kassalikviditet räknar bort varulager och pågående arbeten, balanslikviditet räknar med dem. Kassalikviditeten visar alltså den omedelbara betalningsberedskapen — vad du kan betala med utan att först behöva sälja något.

Praktisk tumregel:

• Har du lager — detaljhandel, e-handel, grossist, hantverk, tillverkning — är balanslikviditeten relevant, men läs den ihop med kassalikviditeten.
• Driver du ett rent tjänsteföretag utan lager är kassalikviditet oftast det mer meningsfulla måttet. Utan lager blir de två nyckeltalen dessutom nästan samma sak.

Blanda inte heller ihop likviditet med soliditet. Likviditet handlar om betalningsförmåga på kort sikt; soliditet handlar om långsiktig finansiell styrka.

Ligger balanslikviditeten under 100 % behöver du agera, och åtgärderna finns i tre riktningar:

• Få in pengarna snabbare. Fakturera direkt när jobbet är gjort, korta kredittiderna till kunder och följ aktivt upp förfallna kundfordringar.
• Frigör kapital ur lagret. Sälj ut hyllvärmarna och sluta binda kapital i varor som rör sig långsamt.
• Förläng skuldsidan. Förhandla om korta leverantörskrediter till mer långfristig finansiering eller en företagskredit.

Parallellt: gör en likviditetsbudget för de kommande månaderna, där du simulerar faktiska in- och utbetalningar månad för månad. Mallar finns bland annat hos Verksamt.

För dig med aktiebolag finns en gräns du bör känna till. Om likviditetsbristen äter sig in i det egna kapitalet så att mer än hälften av det registrerade aktiekapitalet är förbrukat — för privata aktiebolag är minimikravet 25 000 kr — måste styrelsen genast upprätta en kontrollbalansräkning. Gör den inte det riskerar styrelsen personligt betalningsansvar enligt reglerna i 25 kap. aktiebolagslagen. Själva nyckeltalet är alltså inte lagreglerat, men det som händer om du ignorerar det är det.