Kassalikviditet — formel, tolkning och tumregler

Formeln är:

Kassalikviditet = (Omsättningstillgångar − Varulager) / Kortfristiga skulder × 100

Omsättningstillgångar är sådant som förväntas bli likvida medel inom 12 månader — kundfordringar, kortfristiga placeringar, kassa och bank. Varulagret räknas bort eftersom det inte alltid kan säljas snabbt till fullt värde vid ett akut kassaflödesbehov.

Kortfristiga skulder är skulder som förfaller till betalning inom 12 månader — leverantörsskulder, kortfristig del av lån, upplupna kostnader och skatteskulder.

Antag ett företag med följande balansräkning:

• Omsättningstillgångar totalt: 2 500 000 kr
• Varav varulager: 800 000 kr
• Kortfristiga skulder: 1 400 000 kr

Kassalikviditet = (2 500 000 − 800 000) / 1 400 000 × 100 = 121 %.

Företaget har alltså 1,21 kronor i lättomsättliga tillgångar för varje krona i kortfristig skuld — en sund siffra.

• Över 100 % — företaget kan betala sina kortfristiga skulder utan att sälja varulagret. Regel att sträva efter.
• 75–100 % — betalningsförmågan är beroende av att kundfordringar kommer in enligt plan. Håll koll på kredittider och betalningsvillkor.
• Under 75 % — varningsflagg. Företaget behöver antingen sälja varulager, förhandla längre betalningstider på leverantörsskulder eller ta in kapital för att klara löpande åtaganden.

Notera att en för hög kassalikviditet — säg över 200 % — inte alltid är positivt. Det kan betyda att kapital ligger overksamt istället för att investeras i tillväxt eller delas ut.

Balanslikviditet använder samma formel men inkluderar även varulagret i täljaren:

Balanslikviditet = Omsättningstillgångar / Kortfristiga skulder × 100

Balanslikviditet ger en mer generös bild och används ofta i handelsbolag med omsättningsbart lager. Kassalikviditet ger en försiktigare bild och är därför det mått banker föredrar när de bedömer kreditrisk. Det är därför god sed att beräkna båda och kommentera skillnaden om varulagret är stort.