Arbetsgivaravgift — vad den är och vad du betalar 2026

Arbetsgivaravgiften finansierar socialförsäkringarna — sjukpenning, föräldrapenning, pension och arbetsskadeförsäkring — plus en allmän löneavgift som går till statskassan. Du betalar den på all ersättning för arbete: kontant lön, men också skattepliktiga förmåner som bilförmån eller fri kost.

Räkna med den som en påslagskostnad. En månadslön på 30 000 kronor kostar dig 30 000 + 31,42 procent, alltså 39 426 kronor före övriga kostnader som semesterersättning, försäkringar och pension. Det är därför lönekostnad och lön nästan aldrig är samma siffra i en budget.

De 31,42 procenten är inte en enda avgift. De består av två helt olika saker:

• Egentliga arbetsgivaravgifter — 19,80 procent. Avgifter enligt socialavgiftslagen som finansierar socialförsäkringarna: ålderspension, sjukförsäkring, föräldraförsäkring, efterlevandepension, arbetsmarknad och arbetsskada. Den största enskilda posten här är ålderspensionsavgiften på 10,21 procent.
• Allmän löneavgift — 11,62 procent. Ingen försäkringsavgift alls, utan en skatt enligt lagen om allmän löneavgift. Den ger den anställda ingen förmån — den går till statskassan.

Det är värt att stanna vid. Den allmänna löneavgiften på 11,62 procent är större än ålderspensionsavgiften på 10,21 procent. Drygt en tredjedel av det du betalar in som "arbetsgivaravgift" är alltså inte en socialförsäkringsavgift utan en löneskatt — trots att hela posten bär ett namn som låter som försäkring.

Du ska redovisa och betala arbetsgivaravgifter när du under ett år ger ut ersättning för arbete på sammanlagt 1 000 kronor eller mer till en person som har A-skatt. Gränsen är låg med flit — även en enstaka utbetalning till någon som hjälper till en helg passerar den snabbt.

Har den du anlitar i stället F-skatt fakturerar hen dig och sköter sina egna avgifter. Då betalar du ingen arbetsgivaravgift på ersättningen. Det är därför F-skattsedeln är det första du bör kontrollera när du tar in en konsult eller frilansare.

Driver du eget aktiebolag och tar ut lön till dig själv är du anställd i ditt eget bolag. Bolaget betalar arbetsgivaravgift på din lön precis som på någon annans.

Tre grupper har lägre avgift än 31,42 procent under 2026:

• Anställda födda 2003–2007 (19–23 år): 20,81 procent på ersättning upp till 25 000 kronor per månad. Siffran är inte godtycklig — du betalar hela ålderspensionsavgiften plus halva resten. På den del som överstiger 25 000 kronor betalar du full avgift. Nedsättningen gäller från 1 april 2026 till 30 september 2027.
• Anställda födda 1938–1958, alltså de som fyllt 67 år vid årets ingång: bara ålderspensionsavgift, 10,21 procent. Regeln gäller från 1 januari 2026.
• Anställda födda 1937 eller tidigare: ingen arbetsgivaravgift alls.

Skatteverket formulerar det så här: "Från och med den 1 januari 2026 ska du bara betala ålderspensionsavgift, 10,21 procent, på ersättning för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 67 år eller mer."

Nedsättningen för unga är tidsbegränsad. Bygger du en kalkyl som sträcker sig in i slutet av 2027 — kontrollera vad som gäller då innan du räknar med den.

Avgifterna redovisas i arbetsgivardeklarationen, som du lämnar månaden efter att lönen betalats ut. Lön utbetald i januari redovisas i deklarationen som ska vara inne senast 12 februari; lön utbetald i februari senast 12 mars, och så vidare.

• Har ditt företag en omsättning på högst 40 miljoner kronor betalar du in arbetsgivaravgifter och avdragen skatt senast samma dag som deklarationen ska lämnas.
• Är omsättningen högre än 40 miljoner kronor ska avgifterna betalas senast den 12:e varje månad (den 17:e i januari), även om deklarationsdagen normalt är den 26:e.

Infaller en sista dag för redovisning eller betalning på en lördag, söndag eller helgdag gäller närmast följande vardag i stället.

Vilken avgift du betalar följer företagsformen, inte hur mycket du arbetar.

Driver du enskild näringsverksamhet har du ingen lön och därmed ingen arbetsgivaravgift på dig själv. I stället betalar du egenavgifter på överskottet i verksamheten. Full egenavgift för dig som är född 1959 eller senare och bedriver aktiv näringsverksamhet är 28,97 procent för 2026. Är verksamheten passiv betalar du i stället särskild löneskatt på 24,26 procent.

Skillnaden mot arbetsgivaravgiften är alltså mindre än många tror — 28,97 mot 31,42 procent. Det som skiljer är underlaget: arbetsgivaravgiften räknas på utbetald lön, egenavgifterna på verksamhetens överskott. Anställer du någon i din enskilda firma betalar du arbetsgivaravgift på den personens lön, samtidigt som du betalar egenavgifter på ditt eget överskott.